När behöver du en Bas-P och Bas-U?

Publicerad – april 15, 2016

Precis som namnet antyder så ansvarar en byggarbetsmiljösamordnare (BAS) för arbetsmiljön på en byggarbetsplats. Men vad skiljer byggarbeten från vanligt underhåll? Och när behöver vi då utnämna en Bas-P och en BAS-U?

Det här inlägget kommer att handla om när du behöver en byggarbetsmiljösamordnare. Om du behöver veta mer om rollerna BAS-P och BAS-U kan du läsa om dem här.
Teknikutbildarna erbjuder tre olika kurser inom byggarbetssamordning, en tvådagarskurs för komplexa projekt, som även finns på engelska och en endagskurs som för mindre och medelstora projekt.

Från och med maj kommer vi också att erbjuda möjligheten att validera era kunskaper inom BAS P/U vilket gör att ni kan inrikta eventuella utbildningsinsatser till just de områden ni behöver. Om det finns mycket ”tyst” kunskap inom området innebär det också att investeringen i lärarledd utbildning kan bli mindre.

Så. Vad är egentligen ett byggnadsarbete? Enkelt går det att förklara genom att säga att det är alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla och riva en byggnad eller anläggning. Går vi mer på djupet så är det vid de tillfällen en arbetsmiljöplan behöver upprättas, det vill säga om arbetet klassas så att Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:3 gäller.

Nedan följer en lista där vi försöker reda ut när du behöver – och när du inte behöver en byggarbetsmiljösamordnare. Varje punkt i listan räknas som bygg- och anläggningsarbete om det inte står annorlunda. Det går inte riktigt att definiera gränserna utan se listan mer som riktlinjer än facit.

• Anläggningsarbeten

  Till anläggningsarbeten som kräver en arbetsmiljöplan räknas bland annat vägar, gator, torg, flygfält, broar, hamnar, vattenkraftverk, vindkraftverk, golfbanor, lekplatser och parker. Ytterligare exempel kan vara ledningar i mark för vatten och avlopp, beläggningsarbeten, bandarbeten, nät för el- tele- och dataöverföring.

• Schaktning

  Som schaktning räknas schaktning i jord och bergsprängning för husgrunder, tunnlar eller bergrum avsedda för exempelvis kraftverk och avloppsanläggningar kräver arbetsmiljöplan. Sprängning i stenbrott eller under brytning i gruvor räknas inte som byggnads och anläggningsarbeten.

• Markarbeten

  För grundförstärkning (som pålning), terrassering, utläggning av bärlager och ytskikt samt rörläggning i mark gäller AFS 1999:3.

• Byggnadsarbeten

  Här menas i första hand trä-, betong- och murningsarbeten. Samt de hjälparbeten som de kräver.

• Montering och nedmontering av prefabelement

  Med prefabelement menas här större förtillverkade byggnadsdelar, till exempel delar till hus och broar. Dessutom räknas större betongformar som behöver monteras med kran.

• Inredning eller installation av utrustning

  Till kategorin inredning räknas bland annat montage av köksskåp, garderober, butiks- och receptionsdiskar. När det gäller installation menas alla arbeten med utrustning som behövs för att den ska fungera och kunna hysa de personer som arbetar där när byggnaden eller anläggningen är klar. Sådana arbeten kan vara installationer för värme och ventilation, belysning, el, vatten och sanitet till personalutrymme. Undantag som inte räknas som bygg- och anläggningsarbete är montering, underhåll och nedmontering av processutrustning i fabrik.

• Ändringar

  Med ändringar menas en om- eller tillbyggnad, men också ändringar av byggnadens planlösning, fasad eller konstruktion. Det kan också vara byte av inredning eller material i en omfattning som är större än normalt.

• Renovering

  Att helt eller delvis återställa eller modernisera en byggnad eller en del av en byggnad till ett skick som motsvarar en ny byggnad räknas som bygg- och anläggningsarbete.

• Reparation och underhåll

  Reparationer, löpande och periodiskt underhåll räknas som bygg- och anläggningsarbeten. Till det hör även ommålning av en byggnad, även om det bara är en del av byggnaden det gäller. Rengöring innan målningen är också ett bygg- och anläggningsarbete.

• Nedmontering och rivning

  Oavsett om det gäller hela eller bara delar av en byggnad.

• Dränering

  Med dränering menas åtgärder för att leda bort vatten från mark, en byggnad eller en anläggning. Det kan vara dräneringslager av grus, under eller omkring en byggnad eller väg och rör för att leda bort vatten.

• Sanering

  Kan vara sanering av förorenad mark eller asbestsanering inför en ombyggnad.

Den här listan täcker förstås inte alla områden utan är som sagt ett riktmärke för vad som kan kallas för bygg- och anläggningsarbete. Dessutom ingår arbeten som behövs för att byggnadsarbetet ska fungera, till exempel uppställning av bodar och montage av lyftanordningar.

Vill du veta mer om byggarbetsmiljösamordning eller är intresserad av att läsa någon av våra kurser i ämnet? Fyll i formuläret nedan eller boka kursen du vill läsa direkt på:
BAS-P/BAS-U 2 dagar
BAS-P/BAS-U 2 dagar in english
BAS-P/BAS-U med praktiskt fokus (1 dag).